Signe Anna – Ensommere nu (låt)
Februari månad känns alltid som en transportsträcka med Ferrari-bil inklämd mellan januari och mars, innan foten ens har snuddat vid gasen är månaden över. Swoooosh! Februari 2019 var dock minnesvärd av två anledningar, den 19/2 hade vi en superhärlig fullmåne/supermåne i Jungfrun (mitt soltecken) och några dagar innan dess, närmare bestämt den 14/2 släppte my fellow Virgo-sis, sångerskan Signe Anna en ny singel: Ensommere nu
Signe Anna är en dansk guldklimp som jag inte kan få nog av, hennes R&B lägger sig alltid som bomull kring hjärtat. Mm mm mm! I musiktidningen GAFFA’s decemberutgåva 2017 skrev jag en längre artikel om urbana artister i Skandinavien och nämnde Signe Anna med dessa ord:
”Danska har oförtjänt dåligt rykte, för i Signes mun låter det som jordgubbar och vispgrädde, ofantligt njutbart! Ep:n Følsom (2016) var ett mästarprov i smeksam R&B, i år har vi fått tre nya spår och två till är på g hälsar Signe när vi når henne, det enda som sinkar processen i att ge ut ny musik är brist på cash som en independent artist säger hon. Signe har uppträtt på bl.a. Rust och Ragnarock, framöver väntar ett gig på Loppen i Köpenhamn. Hon inspireras av Miguel, Ty Dolla Sign, Jazmine Sullivan och Brandy men även av svensk urban musik – en favorit är Ikhana.”
I januari i år gästade Signe P3 Din Gata (Yay!) och videon till Ensommere nu hade premiär på Musikmediumets favvosajt Scandinaviansoul.com, jag rekommenderar att du kikar in videon där. Låten kan du lyssna på nedan och med fördel lägga till i dina spellistor.
I en artikel på dropdead.dk läser vi att Signe vill göra ”danskspråkig R&B än mer intim och ärlig” och att musikskapande för Signe är ren terapi:
”Modermærke-kræft, drugrape, lavt selvværd, depression, ensomhed, single-livet, weed, feminisme og stærke meninger om alt mellem himmel og jord. Signe Anna åbner nu op om det hele – både i musikken, og udenfor musikken. Det er ren terapi for hende selv, men hun håber også at kunne hjælpe eller inspirere andre til at blive unge stærke selvstændige kvinder, der tør elske sig selv.”
Singeln Ensommere nu handlar om att det är OK att vara singel och vila i sig själv:
“Sangen handler om at være single og at føle ensomheden, efter et mislykket forsøg på at finde kærligheden. Når man gang på gang løber ind i den samme type mand – ham som man aldrig hører fra igen, efter at man har åbnet sit liv og hjerte op – lærer man at elske sit eget selskab, og at hvile i sig selv. Selvom omverdenen gerne vil fortælle os det modsatte, så er det faktisk også ok at være single”.
Att vila i sig själv är något jag själv fått erfara efter fem och ett halvt år som singeltös, och singelliv är något jag med tiden blivit bekväm med och något som jag uppskattar. Lika mycket som jag uppskattar relationer och tvåsamhet (och längtar efter det).
Begreppet ensamhet är intressant, för det rymmer olika slags känslor. Jag har flera gånger upplevt mig ensam fast jag är i en relation eller i ett socialt sammanhang; att omgivningen inte speglar mig, eller att jag inte kan spegla mig i min omgivning. En känsla av utanförskap, isolering eller att känna mig annorlunda. Känslor som nog många andra också kan känna igen sig i, och som bottnar i ens egen självbild och om man i grunden är ”sann mot sig själv”. Spelar jag en roll för att det är bekvämt och för att det förväntas av mig eller kan jag släppa på garden… och vara mig själv fullt ut? Uttrycka min sanna person och mitt sanna varande?
Ett ord som dykt upp i min andliga värld på sistone är ordet autenticitet. Söker vi på ordet hittar vi den här beskrivningen:
”Att vara autentisk betyder att vara vad man utger sig för att vara. Inte att förställa sig, utan att vara äkta, pålitlig och trovärdig inför andra. Inför sig själv gäller det att vara uppriktig och om att ta ansvar för vad man tänker, känner och strävar efter, för hela sitt varande och förhållningssätt samt för sitt upplevelse- och handlingsområde. Autenticitet översätts ofta med äkthet.
Inom existentiell psykologi och humanistisk psykologi handlar autenticitet om att finna in till sitt egentliga varande eller väsen – den person eller det självet man egentligen är. Detta förutsätter bl a att man lägger bort föreställningen (både inför andra och inför sig själv) det som härrör från att man har anpassat sig till (p g a tvång, uppmärksamhet, bekvämlighet, etc) ett sätt att vara på som hindrar att ens sanna varande eller väsen att kunna komma fram för att bli en realitet.”
Som singel ges man ofrånkomligt mer tid till att utforska och lära känna sig själv på djupet, men nästa steg är att också våga vara den personen man funnit i det djupa – i relation till andra människor. Att ta klivet ur garderoben och visa ”hej här är jag, det här gillar jag, jag är inte en ny person eller så, jag har bara inte vågat vara mig själv helt och hållet förut, men nu vågar jag det”. Det klivet kan vara lite knepigt att ta, för det är så lätt att vi tar på oss både jackan OCH masken när vi går ut. Släpar runt på en yttre persona som vi tror behövs, fast det egentligen räcker med att bara vara oss själva.
Hur är man autentisk? En början kan vara att erkänna inför andra:
– när man inte kan,
– när man inte förstår,
– när man inte vet,
– när man inte har kunskap.
Istället för att låtsas ”veta och kunna” saker, säga att vi förstår fast vi egentligen inte alls gör det. Att låtsas blir ofta genomskinligt, för de flesta människor är inte så bra på det (som dom tror). Och även om vi skulle komma undan med det, så biter det oss i svansen vid ett senare tillfälle i alla fall…
Om det är något som har tvingat mig att hitta fram till vad jag gillar och vad jag har för åsikter så är det min resa med musikjournalistiken och musikkritiken. Det är en resa som fått mig att tydligare värdesätta min egen röst.
Jag känner stor tacksamhet. För livets resa och för musiken.
Och för Signe Anna: sød dig, du laver så god musik og du inspirerer!
<3
/Veronica